Såg på fejjan idag att de är två år sedan Indra öppnade upp i min gamla lokal... Så alltså två år och några dagar sen jag slutade med min butik där inne. Gör lite ont varje gång man åker förbi ser skyltfönstren och spanar in på sina gamla hyllor och disk. Allt som pappa och jag fixat ihop tillsammans... Mina tankar pappa som skapade. Ser så tråkigt ut i fönstret, bara samma och samma knappt förändring och hon har verkligen sin stil där inne och de är alltså en bra bit ifrån den jag hade. Vill bara dit och skylta mina gamla skyltningar, skapa och inreda. Ååå så jag saknar min fina butik och så många ideer jag får upp i skallen då och då hela tiden fast de som sagt är två år sedan jag lämna ifrån mig nycklarna. För två år redan var Theo en liten bebis plutt, han hade varit med i butiken medan jag jobbade under några månader. Pappa/morfarn var med och hjälpte till att greja där inne och ta hand om Theo när de kom kunder. Vilka minnen. Men tänker också på hur mycket jag missade av Theo som pluttis eftersom jag hade så mycket tankar och lade ner så mycket tid på att jobba och ta hand om butiken. Nu lite mer än två år efter att jag slutade där inne är de en ny liten plutt som snart ska komma till världen. De trodde man ju aldrig när man lämnade ifrån sig nycklarna. Skulle så gärna vilja ha något eget igen, kunna skapa skylta dekorera inreda köpa in och sääälja. Ååå de vore så kul men ärligt så är det inte värt alla timmar där inne inte när man har familj och barn att ta hand om. Jag har ju mitt företag kvar men de blir liksom inte samma sak att "bara" ha de och ingen butik. Men drömma kan man alltid och man vet aldrig va framtiden har för planer ..