PUST!
Pust och stön... Varför uppskatta man inte tiden med bara ett barn mer än vad man gjorde. Tänk så lätt allt va då... Idag verkligen måste jag till affären och handla, gapar tomt i kylskåpet. Och de finns noll möjlighet att släpa med sig båda barnen. Hade de inte varit så varmt så hade de ju funkat någelunda att ta vagnen. Dock får man knappt med sig några varor men en nödlösning i alla fall. Nu väntar jag på att pappan ska komma in, han måste kära klart grundet först bara. Sen ska jag smita 20 min till affären medan han äter middag och ska vidare ut igen.
Det var längesen jag kände ett så här starkt behov av att komma iväg en hel dag själv (och min andra hälft Victor så klart lär ju me) och bara göra sånt som är kul... Eller ja blanda nytta med nöje kanske. Skulle behöva iväg och handla lite grejer i stan och de är inte ens bara skojig shopping utan mycket måste ha saker. Men de spelar ingen roll va de är jag ska göra bara jag får göra de själv och inte hemma.. Vi har inte varit iväg speciellt mycket på Jimmys semester, en gång furuvik, två gånger Uppsala för mathandling och andra förnödenheter och en gång Älvkarleby till barnens mormor. Jag behöver få komma ut ur detta hus!!! Nu!!!
Varför va man inte mer tacksam över hur lätt allt va med ett barn... Att få gå på toa ifred två sekunder är rena lyxen om man nån gång råkar få de tillfället..
BÖRJAR VID MIDSOMMAR.
Tiden rullar verkligen på, idag blir våran lille prins 2 månader och dagarna går så himla fort. Försöker njuta av varje stund samtidigt som jag försöker hinna med så mycket som möjligt. De bara kryper i kroppen efter att inte kunnat göra något på så lång tid (8 månader). Har en hel del bilder som knäppt och varje gång tänker jag att nu ska jag lägga in dem här men så kommer de något i mellan..
Vi har hunnit med mycket ändå ses sista orden här inne.. dansat runt midsommarstången, träffat mycket vänner, lekt i lekparker, grillat (typ de vi lever på till middag numera) såå gott med mat, grejat ute på tomten, försöker hinna med att städa inne (så tråkigt när de finns så mycket annat man vill hinna med), målat förrådet klart från förra året... Och så en himla massa annat.
Här firar vi midsommar vid herrgården.. Dansar kring stången med William och Jane.
FÖRSTA DAGEN.
Det har hänt mycket idag. Själv med båda gossarna på riktigt! Igår va en prövo dag kan man säga, Jimmy va iväg på lite möten och sen ett tandläkarbesök men va ändå borta från 8-18.. idag va han borta 4-17. Men de har gått bra, både idag och igår. Värst va de dock igår då Theo va en galning hela fm och jag börja fundera några gånger va jag gett mig in på.. Två barn!! Men på em va han lugnare och idag hitta han tillbaka till sitt rätta jag igen. Vissa mindre utbrott men de är väl inte konstigt.. Trotsig tillhör ju åldern och idag va den varan lite mildare.
Vi började dagen med att va inne och städa lite. Vid 11 skulle vi vara på 1 års kalas hos William. Theo skötte sig fint och va nyfiken och lite små busig. Va flera andra barn i liknande ålder och dem busa och bada i Williams pool. Vi åt korv med bröd drack saft åt bullar kakor och glass. Vid 13 va vi tvugna att åka hemåt då BVC skulle komma på hembesök idag på em.
När vi kom hem somna Theo utan några större problem. Tar på att leka och va på kalas. Han sov under hela BVC besöket (1 1/2 Tim) och va så slut när jag väckte honom och ville inte alls gå upp. Victor som gick ner i början (precis som sin storebror) 11% som mest men har sen dess knatat sakta men säkert uppåt igen. Idag hade han passerat sin födelsevikt och väger nu 3620g och är 53 cm.. Alltså växt 3 cm på 16 dagar. Ska jämföra med Theo tänkte jag som väl säkert låg runt 3000g när han va så här många dagar pga alla spyor. Men har inte hunnit med de ännu så de får vi ta sen. Victor är otroligt matfrisk i alla fall och så skönt att de denna gång finns mat så de räcker och blir över (i alla fall så här långt) han vet va han ska göra och visste de redan på bb till skillnad mot brorsan.
Efter BVC besöket har de inte hänt så mycket här hemma. Middag, handlat mat och underhållit barn. Snart dags för en måltid för Victor också och sen är de sängen. Såå trött. I morgon kommer morfar och Inger och hälsar på liten. Victor har inte träffa Inger ännu. Blir antagligen ett besök i Tierp och inköp av lite ute blommor medan Theo sover middag också. Dags att pimpa dem tomma krukorna/amplarna lite.
LITE BAKVERK.
Tårta
Morotskakemuffins
Karamellkaka
LITE OM IDAG.
Ingen magsjuka ännu ingen feber och ingen bebis.. Vi fortsätter hoppas på de sista och bönar och ber för att slippa dem första. Idag har de inte hänt mycket här hemma. Inte mer än att bebis måste ha ändrat sin position i magen en del. Han måste ha tagit sig ännu längre ner (bm som sa att han va riktigt långt ner redan förra och förr förra gången) hickningarna har liksom mattats av i styrka och dem ligger längre ner mer inbäddade. Han har även gjort magen smalare så jag har fått för mig att han inte ligger med benen på sidan längre utan med rumpan upp. Mycket obehagliga rörelser just nu och de ilar verkligen till i fogar och hela den regionen när han rör runt där inne. Tror smått han försöker borra sig ut med huvudet och sparkar ifrån med rumpa och ben. Inte de lättaste att varken sova eller röra sig. Kan knappt böja mig ner och att gå eller sitta är som själva pesten. Fruktansvärt smärtsamt och obehagligt.
Theo och Jimmy har bland annat varit ut på promenad idag med Daniel och Tyra, hälsar på vid skroten och så tog jag med mig dem till Ica nu på kvällningen då både handla och bära är sjukt svårt och även köra bil! Får se vad morgondagen har att bjuda på. Jag hoppas Theo kommer sova längre än till 6, man har nästan kunnat ställa klockan efter honom den senaste veckan. Han har vaknat någon minut före eller efter kl sex under minst en vecka nu.
På tal om vill ha saker så kan jag lite fint meddela att jag med största sannolikhet inte kommer fira min födelsedag för än barnet är ute. Och att de kommer ett vill ha inlägg inom kort.. Just nu är jag för trött för att ens hålla ögonen öppna. Jag hoppas bara lillebror låter mig sova någorlunda i natt. De är inte de lättaste att sova med detta yrväder i magen som stället till det.
(Super fina smycken från snö i rosé)
FREDAG.
Fint erbjudande från polarn o pyret. .. Hade gärna klämt på plaggen själv i butik men vet inte om jag bör åka utanför kommunen på en stund (om inte lillebror väljer att komma ut vill säga). De känns att vara jag just nu, usch och suck. Så frustrerande att inte klara och orka något. Idag har jag bara legat suttit legat igen och suttit en stund igen. Körde Theo till dagis och var sen in på affären och handla bröd, skinka, fil och icas burk persikor... De där som mitt liv består av just nu ihop med vatten. Sen hem och försöka äta lite av den utsökta maten och efter de konstatera att jag inte kommer orka ett skit idag. Lillebror lever om som f*n idag och jag mår då mer illa och har mer ont så klart. Är sååå tröttt och nickar till då och då för att sen vakna till av rörelserna som gör så ont och är så obehagliga. Kan verkligen inte njuta av lillen rörelser, sjukt jobbiga.
I morgon är det barnklädesloppis i Östhammar och Uppsala.... Hade velat åka på någon av dem. Helst Uppsala då det är större utbud och bättre priser. Men orkar jag? Då hade jag kunnat klämma och känna på polarn plaggen också i stället för ett klicka hem dem på nätet. Som de känns just nu vill jag bara få ut ungen, känns som jag knappt klarar hämta Theo på dagis för tillfället och ännu mindre åka och handla. Mycket man vill och önskar men bara ge upp allt och lägga sig på soffan igen kan jag tänka. Vi fick hem en hammock förra helgen som stått hos Jimmys farmor i hennes garage en mindre evighet, kanske ska inviga den i helgen och ligga där i stället då får man lite luft i alla fall. Jimmy hinner nog hämta Theo idag men jag kanske borde göra de ändå för att komma ut lite i luften och för att se lillgrabben springa mot mig och bli överlycklig när man kommer och hämtar. De ger extra energi. Och så får han ju komma hem lite tidigare än om Jimmy hämtar som nog inte hinner dit för än till 17.
TV4 I MORGON BITTI.
I morgon bitti lär vi göra oss klara i tid så vi kan knäppa av dvdn och Theos filmer och se lite Nyhetsmorgon. Våra vänner Anna och Johnnie har inte haft de lätt sen i början på förra året. Annas liv tog en ny vändning mitt i gravid lyckan. Anna som bekämpat cancer och varit gravid på samma gång (lill grabben blir ett nu i maj) är med på tv och pratar om sin resa och kamp i morgon bitti. Ska bli väldigt spännande och se henne i rutan och höra vad de är dem kommer prata om. Anna sa för bara nån vecka sedan senast att jag har de så himla tufft och jobbigt med graviditeten och att mitt nästan är värre än vad hennes graviditet var. Jag kan dock inte hålla med, nog för att hennes graviditet inte va de stora bekymret i sig (förutom om dem skulle kunna behålla barnet och om han skulle klara sig från att påverkas av hennes behandlingar så klart) utan för att hon va gravid när cancern upptäcktes och genom de ställdes allt på sin spets. Jag tänker ofta, jag är i alla fall inte sjuk så som Anna va under tiden jag är gravid. Jag vet att mitt kommer ge sig till slut, en helt annan utgång än vad en cancer diagnos kan ge. Och som hon kämpat genom den och att bli mamma mitt där i allt elände. Tack vare graviditeten så upptäckte cancern, vem vet hur de hade gått om inte Ludde legat där i magen och gett henne all den där smärtan som satte igång alla undersökningar. Kommer så väl ihåg alla sms som hon skickade precis då när läkaren ringer henne, i de ena stod de jag väntar på att få veta resultatet och i nästa bara en kvart senare dem ringde precis och vi måste åka in nu direkt igen för de såg inte bra ut... De knyter sig i kroppen av att bara skriva ner detta och att tänka på vad dem gått igenom. Jag är så sjukt tacksam över att jag "bara" mår så här och att de kommer ge sig till slut. Så tacksam att vi snart kommer ha två barn som båda förhoppningsvis är friska och mår bra. Att lillebror faktiskt är här snart och att jag kämpat så för honom. Jag har inte varit döds sjuk även fast de ibland känns så. Men när man har folk runt sig som går/gått igenom de dem gjort tillsammans då är en graviditet som min egentligen inte ett problem. All lycka till i morgon Anna!! Ska bli spännande att se dig i rutan.
Där kan ni läsa mer om Anna. Och den blogg adressen hade hon långt innan hon fick veta om cancern, lite smått skrämmande tycker en annan. Jag håller på och pular på en ny blogg design åt henne för tillfället.. Så snart hon bestämt sig vilken så kommer den ändras och bli lite uppdaterad.
FREDAG + VECKA 33 IDAG.
Vecka 33 idag med lillebror i magen, dagen började 04.45 av att Jimmy åkte till jobbet. 05.15 vaknade Theo pigg och utvilad men vi låg kvar i våran säng och myste och busade en stund.. Resten av morgonen tog jag Theo själv (händer inte så ofta numera) gick bra men de tog på krafterna kan man säga. Mår mycket mer illa idag och det är grymt jobbigt i kroppen. Känner mig som jag skulle vara ett par dagar ifrån bf. Kroppen är helt slut och de trycker nedåt som f*n. Svårt att gå stå och sitta och verkligen inte bekvämt. Idag har jag varit mer snorig igen, tänk att de verkligen byter skepnad från dag till dag. Halsbrännan har kommit tillbaka sista dagarna skillnaden mot förr är att tabletterna mot den gör mig ännu mer illamående. Så va de inte tidigare. Suck!
Morfarn kom på fm och börja greja i sovrummet igen jag vilade och försökte äta lite trotts den hemska känslan. Vid mitt på dagen åkte jag en sväng till Tierp helt ensam. Va extremt jobbigt att sitta och köra själv så de blir nog inte så mycket mer av de innan bebis är ute. Kom både dit och hem i alla fall men de va inte en rolig resa. Dock va jag in på två ställen där, ena med köpt 3 betala för 2 och de andra stället hade 50% på allt idag. Fyndade lite sommarkläder till lillebror och en cars bil (Flo) till Theo samt lite inrednings pryttlar till hemmet. Blev ett betydligt billigare kalas med dem där fina erbjudandena. Åkte förbi Jimmys jobb och sa hej när jag ändå va där sen vidare hem. Var inte borta länge men de gjorde mig helt förfärligt slut.
När jag precis svängde in på gatan ringde dagis att Theo hade 40 graders feber. Sist dem ringde (för ett par veckor sedan) hade han ju ingen fast dem sa de så trodde inte riktigt på de för än jag såg de själv. Men denna gången va han verkligen sjuk, lilla gubben låg helt utslagen och ville inte släppa taget om mig när jag väl kom in där. Hemma fick han lite mot febern och sen slockna han i våran säng. Hade sovit tre timmar på dagis och sov tre till hemma sen. Han va varm som en kamin. Vaknade nyss och nu tittar han och Jimmy på plattan och Theo dricker saft. Piggare men de är nog iprenen som verkar. Nu ska de bli spännande och se hur detta utvecklar sig. De räckte tydligen inte med 5 veckors förkylning och hosta.
Jag har försökt äta lite men fy va jag mår illa. Lillebror spänner magen på mig och rör runt så jag vill bara spy. Riktig mensverk i både mage och nere i ryggen. Kom ut nu unge! Du behöver inte va kvar i magen till i maj, jag lovar. Lesssss på att må skit dåligt nu. Less på att må så illa. Nu, krypa ner till grabbarna i sängen och mysa lite om jag klarar av att ligga ner vill säga.
DE GÅR BRA NU.
Då va de klart, en månad till får mannen jobba sen är de no more Ohlsen. Konkurs och alla är uppsagda, han hade oturen att bara ha en månad med garantilön då han nästa månad har jobbat två år i företaget och därför inte får garantilön i mer än en månad i stället för två. 51 familjer berörda och väldigt många av dem har barn/småbarn.. Eftersom Ohlsen styrde dem flesta andra timmeråkerier här i länet och på andra ställen också så är det ytterligare företag som kommer behöva gå i konkurs och alla sågar osv kommer få de kämpigt då väldigt mycket virke inte kommer kunna transporteras på ett bra tag. En arbetslös, en sjukskriven snart höggravid och så Theo. Känns sådär måste jag säga men allt löser sig på någe vis men de hade ju fått komma lite mer lägligt än just nu mitt i detta kaos som redan är i denna familj. Suck pust och stön.. Får se vad som händer i morgon på ackis kanske något som gör att man ser lite mer positivt på tillvaron. De kan väl inte bli sämre/värre nu eller?
EN ONSDAG.
Ny dag nya tag... Den kan väl inte bli värre än gårdagen? Jag har för första gången sen i september ätit lite yoghurt och de smaka så bra, nu är det bara vänta och se om den får stanna kvar i magen. Som vanligt smakar de pest efteråt, kanske jag bör sitta med en skål i knät dygnet runt och ta en sked en gång i minuten... Så svårt att tugga en massa så jag kom på idéen att norpa yoghurt av Jimmy. Tidigare har de inte ens funkat att testa de men nu har jag inte så mycket val. Nu blundar jag och ber till gud att de ska gå bra. Kan röra tungan lite bättre idag än igår (än så länge i alla fall) dock hostar jag mera idag men känns bättre att göra de i alla fall. Kanske man kan få bort lite av de slemmiga klumparna i halsen.
Theo har hostat en del i natt, känner igen den typen av hosta så väl nu så jag vet att den kommer ifrån mig. Han va vaken mellan 2-3 och vakna igen strax efter 5 och höll på till strax före 6.. Somna om en kortis men sen ville han upp. Och morfarn kom tidigt och sen dess har de varit full fart. Theo äter frukost just nu, macka flingor yoghurt och mjölk... Riktigt matfrisk me tanke på hostan. Om en stund är de nog full fart igen med duplo pussel bilar och filmer.
Mamman ska vila lite till sen ta en dusch i försök att pigga på sig lite mera. Får se va lillebror är på för humör idag då, än så länge har han varit ganska lugn där inne. Hoppas han har en slapp dag och är lite lugnare som igår. Man blir nästan orolig när han rör sig så mycket mindre än vanligt, men de är väl de här som är normalt och inte hans turbo stil som annars.
Snart har de passerat 80% av graviditeten och då ska jag köpa mig en liten kamera. En som är lätt att släpa med sig och som man kan ta alla dem där helt plötsligt bilderna med. Mobilens bilder vill jag inte framkalla, alldeles för dålig kvalité och systemkameran orkar jag verkligen inte släpa på hela tiden och alla gånger har man varken tid eller lust att sitta med alla inställningar. Hade tänkt köpa en för företaget från början men eftersom de ligger lite på is i och med sjukskrivningen och graviditeten så får de bli ett köp ändå. Min 80% bonus! Nu gäller de bara att bestämma sig för vilken.
KLAGOMUREN.
Min egna lilla klagomur men jag måste ha någonstans att ventilera. Någonstans där jag kan få utlopp för allt de jobbiga. Jag vill bara gråta, men kan inte och får inte för då mår jag bara ännu värre. Känns som ingen förstår, ingen alls.. även fast dem nära mig försöker och ser mig varje dag i det här tillståndet så är det svårt att greppa. Och jag förstår att de är jätte svårt att förstå vad jag går igenom när man aldrig varit i närheten av att uppleva de själv. Dem kan ju bara stå och titta på och finnas där. Och dem gör de jätte bra, jag vill absolut inte klaga på dem jag vill bara komma ur detta utan att mista mig själv som person och utan att dem ska mista mig. Jag vill bara ha hjälp, jag vill bli frisk och slippa må så här så jag kan få tillbaka lite av livet igen. Hur kan de vara för mycket begärt att få ha en dag, en vecka, en månad utan att må så förjävla dåligt. En liten ljusglimt i allt gravid elände ska man behöva va sjuk hela tiden när man redan är så nedgången av graviditeten. Jag vill bara grina och försvinna nånstans långt härifrån. Jag vill ha mitt liv tillbaka, jag vill ha tillbaka min kropp. Just nu känns de som de bara är ett skal kvar, jag finns där nånstans men vet inte hur jag ska hitta tillbaka.
I morgon är Theo hemma från dagis eftersom han vart hemskickad med feber idag, den febern måste varit på
blixtvisit då jag kollade innan han ens hade fått av sig ytterkläderna när han kom hem och då visa den inte ens 37 grader. Förutom en snorig näsa och hosta till och från har han varit hur pigg som helst, lekt och varit på jätte bra humör. Va så duktig och åt både middag och kvälls mellis borsta tänderna tog puffar och medicin.. Inga konstigheter alls. Känns som att dem bara ville bli av med honom, redan när morfarn hämta så va de full fart på honom inne på dagis. Bör dem kanske kolla upp sin febertermometer, kanske byta batterier eller hur kunde dem få de till att han hade feber. Aja. Han blir hemma i morgon i alla fall och som tur är har han världens bästa morfar som alltid ställer upp. Vad gjorde vi annars.
Mamman kommer nog va som ett kolli i morgon.. Hon hoppas så klart på att må bra när hon vaknar men de är knappast troligt. Jimmy han ska åka och jobba som vanligt och på em ska dem ha möte med konkurs förvaltarna som ska fortsätta driva åkeriet vidare så länge. Va som händer mer efter de ja de får vi väl se efter i morgon kanske.. Vore ju himla lägligt om han står helt utan jobb här framöver. Jag orkar inte oroa mig, de löser sig på ett eller annat sätt... De måste de. Jag har tillräckligt mycket som gnager i min skalle och ställer till allting. Nu sängen och försöka få lite sömn i natt, kommer bli galet svårt men lär göra ett försök.
NÄR TAR DE SLUT.
Ligger i sängen och halvsover och försöker få bort de förfärligt onda i min hals, tungan börjar till och med värka och domna bort nu, normalt?... Plötsligt ringer mobilen och de är fröken Ann från dagis, Theo har fått feber nu också och de är bara att skicka morfar att hämta honom.. Hinner bara lägga på och säga de till morfar så ringer de igen. Jimmy denna gång och han berättar att dem precis fått mail från VDn på åkeriet att Ohlsen gått i konkurs. Alltså när kan de hända något positivt i detta hus. Jag vet snart inte om jag ska skratta eller gråta åt allt elände. De tar som aldrig slut. Bara väntar på att jag ska få tandvärk också då jag laga en trasig fyllning på en tand precis innan jag började må illa denna graviditet och den höll i 5-6 månader och är trasig igen. Känns lite halv jobbigt då jag inte kan ligga i en tandläkarstol för än lillebror är ute. Som sagt bara väntar på att börja få ont. Alltså vad är detta..... Kan de bara bli lugn och ro här snart. Vad händer här näst kan man undra.
NÄSTA KRÄMPA.
Ja men herre gud när ska de ge med sig, i natt har jag fått sova riktigt bra men vad vakna jag med denna dagen jo ont i halsen. Känns som halsen är dubbelt så stor och de ömmar utan att jag ens sväljer eller förösker dricka/äta. Försökte mig på en smörgås under morgonen nu men de går knappt att tugga. Känns som att de kanske inte just är vanligt halsont utan mera utav alla mina spyor som irriterar halsen.. Näsan är helt sårig och röd innuti av allt och jag kan bara ana att halsen kan ha tagit liknande stryk eftersom de hållt på så sjukt länge nu. Theo har också sovit bra i natt och har bara hostat till några gånger under hela natten. De gav utdelning med starkare hostmedicin, han snorar mer idag och när han springer och härjar börjar hostan mera men håller han sig någelunda lugn så är det lindrigare. Han får sina puffar också och jag hoppas dem hjälper till och lindrar lite också dem ska tas direkt när han blir förkyld eller hostig och han är jätte duktig på att ta dem.. Morfar körde honom till dagis för en timme sedan och mamman ja hon ska vila hela dagen. Så otroligt skönt att inte ha måsten på morgonen när man inte mår bra alls. Visst är det väldigt mycket mamma även fast morfar är här men de går ändå att koppla bort lite och få vila bättre. Nu pysslar morfarn med sovrums renoveringen och jag ska inta soffan en stund i hopp om en bättre eftermiddag. Lägger också in en önskan om att lillebror ska vara lite lugnare i magen idag, hans vilda stil passar inte så värst bra ihop med en illamående dålig mamma. Så snälla lillebror lugna ner dig lite idag tack.
JAG ORKAR INTE MER.
Nu är klagomuren i farten igen. Men jag bryter snart ihop, jag orkar inte mera! Jag har väl sagt de en miljon gånger snart men jag börjar tappa den lilla gnutta positivt tänkande som jag haft kvar nu. Min kropp orkar inte mera. Känner att mitt psyke tar alldeles för mycket stryk just nu och jag vill bara lägga mig ner och stor böla. Om jag kunde ligga ner ändå, de går ju inte för då spyr jag. Sitta går lite bättre men då lever lillebror rövare och de trycker och spänner så jag mår illa av de i stället. Lämna min kropp ifred, lämna mig ifred... Va har jag gjort för att förtjäna detta helvete.
Nu har Theo fått min hosta också, han låter inge bra alls. Idag på dagen sov han inte många minuter, vaknade och hosta hela tiden och till slut gick jag in och gav honom mollipect men de hjälpte knappt. Han va så trött men kunde inte få ro att sova. Så han fick tillslut komma in och lägga sig bredvid mig på våran säng. Jag låg ju ändå där och mådde dåligt. Han försökte somna flera gånger men hostan gav sig inte. Vi börja kolla lite filmer på plattan i stället så han i alla fall fick vila sig. Och de har verkligen märkts att han sovit lite idag, han kommer och kryper ner i sängen och vill vila under täcket. Han fick lägga sig ganska tidigt ikväll och de behövdes, han har redan vaknat och hostat som en galning flera gånger och smått grinar i sömnen för att de är så jobbigt. Känner att denna natt kommer bli tuff, pappan som ska upp 3.40 och åka till jobbet och mamman som mår så förfärligt illa hon vaknar fyra fem gånger per natt i vanliga fall och har ont och behöver gå på toa hur kommer de inte bli i natt då med en hostig Theo och med mig själv som både hostar och mår förfärligt illa till på köper. Herre gud giv mig styrka och hopp om att de nån gång ska bli bra och lugna ner sig för denna familj.
FÖRFÄRLIGA DAG.
Usch va jag är less på denna dag och klockan är bara halv tre än. Mår urk, så förfärligt illa och lillebror är snart på väg igenom magen så som han lever om där inne. Magen fullkomligt flyttar sig åt alla håll, han trycker nere till höger och håller emot med benen/fötterna i min vänstra sida nästan mot ryggen. Theo va långt ifrån så här livlig och reagera inte alls lika mycket på att jag åt eller drack något. Testade på tornfisksallad till lunch idag och de var riktigt gott, problemet kommer som vanligt direkt när jag slutat äta. Deppar ihop totalt snart, hur kan man må så dåligt av mat. Tveka lite att äta först då de va ris i och ris är ett helvete att få i retur så nu är de bara att kämpa emot. Hoppas verkligen morgondagen blir lite bättre igen, på torsdag är det besök på ackis och bedömningsmottagningen. Då blir de inga förfinade ord och historier för detta är ett helvete att genomgå. Har ingen aning va som kommer hända sen men gissar på att allt beror på vilket skick dem tycker jsg är i och va dem tycker om de jag går igenom. Önskar lite smått att dem vill sätta igång mig tidigare samtidigt som jag vill ha en naturlig start på förlossningen. Bara jag slipper gå över tiden då får jag panik. Jag vet ju att dem tycker att jag behöver ha ork och kraft till att klämma ut ungen och den kraften är lite som bortblåst men jag vill verkligen helst slippa att snittas men anar ju att de kommer komma på tal. Min kropp är inte längre vad den en gång var. Jag hoppas dock den kommer tillbaka till sitt rätta jag igen så småningom.
Just precis nu halvligger jag i sängen med plattan i knät och försöker skriva och sluta tänka på hur jag mår. Inger och Theo leker för fullt på Theos rum, morfarn och Jimmy fixar och trixar i vårt sovrum. De går inte fort framåt men de finns alldeles för mycket saker som ställt till de hela och som gör att tiden inte finns eller räcker till. Alla dessa sjukdommar, Jimmys arbetsdagar, en elektriker som är utomlands i tre veckor och så lilla jag som inte klarar av att ta hand om Theo själv medan dem grejar och som antingen är på sjukan eller ligger utslagen hemma. Usch önskar verkligen att de såg annorlunda ut, mår dåligt av att inte ens kunna eller klara att leka med och underhålka vår son. Inte kunna laga mat åt honom eller ta med honom utanför huset.
Så här ser det i alla fall ut i vårt sovrum just precis nu....
LÖRDAG/SÖNDAG.
Igår var Jimmy och jag in till Uppsala en sväng, var förbi fyris park på barnloppisen och kikade. Fyndade en didriksons skaljacka och en vindfleece för totalt 90kr och ett par kavatskor som knappt var använda för 20kr. Så de vart inga stora inköp direkt men kom billigt undan i alla fall. Såg liknande skor på tradera som var i mycket sämre skick och där låg budet just nu på runt 270kr. Så blir dem inte så mycket använda så känns de inte som att de gör så mycket lär få igen den lilla summan i alla fall. Gjorde ett par ärenden till på gränby men satan i gatan så mycket folk det var, vi blev helt snurriga och ville bara åka hem. Jag som knappt ens kan gå eller va bland folk ville nästan vända redan innanför dörren. Blev ett väldigt kortvarigt besök och de enda vi kom ut med därifrån var två matkassar från kvantum. Resten av dagen och kvällen var de bara vila som gällde....
Klippte Jimmy innan vi åkte iväg till stan förresten, han har sett ut som en ja vet inte va alldeles för länge nu. Pappa klipptes för några veckor sedan men Jimmy är det knepigare med då de oftast bara är kvällar när Theo somnat som funkar och då är jag så slut så då somnar jag stående och vill verkligen inte ställa mig med en sax i handen. Va väldigt påfrästande att stå och klippa men nu är det gjort i alla fall och tror de var 4-5 cm som försvann från skallen. Hade nog kunnat sätta upp hans hår med toffs uppe på skallen innan utan problem.
Åå just de den där lilla snön som kom, va skulle den hit och göra. Jag som kände att de kanske inte är så långt till maj ändå blev genast lite putt och börja tänka på vintern i stället. Men den försvinner väl snart igen förhoppningsvis. I Uppsala var det inte många vita fläckar på marken så där fick jag lite hopp igen men väl hemma så låg den så fint kvar på gräsmattan. Några små gröna fläckar här och där syns men annars är gräsmattan helt vit. Men solen lyser i alla fall de är skönt de.
Snart kommer Theo hem igen och ordningen blir återställd här hemma. Morfarn och Inger kommer också och blir kvar under dagen. Får se vad dagen har att bjuda på, till middag idag blir de i alla fall grillat och potatisgratäng. Kanske kan jag få äta lite jag också, skulle va så smarrigt. Ibland har de funkat med lite men har inte för stora förhoppningar. Är nog fjärde gången sen nyår som det grillas här hemma och som jag längtar till i sommar och alla grillmiddagar. Än så länge idag har jag en halv skaplig dag, har behövt kuta till toan en sväng men förhoppningsvis var det den enda idag. Hostans fel mycket av det, tjockt i halsen och försöka hosta och må illa samtidigt är icke en bra kombo. Förstår heller inte varför allt hela tiden ska behöva smaka urk två sekunder efter sen man sluta äta på de, de är ju så gott just då när man har det i munnen. De kommer nog fortsätta vara en gåta och de får de gärna vara bara de slutar göra de nån gång. Har tryckt i mig ett par mackor igen och håller tummarna att dem får stanna kvar.
V 31 OCH DE DÄR MED MAT.
Är så less, vill kunna hitta något jag kan äta på. Något som inte gör mig lika illamående som allt de övriga. Just nu är de bara vatten bregott och kokt skinka som sitter kvar från förr.. Kan gå med korv och mos ibland än också. Jag vill äta!!!!! Jag vill verkligen hitta fler rätter som jag får behålla och som inte gör mig så dålig. Så fort jag stoppar något i munnen så får jag halsbränna nu också och lillebror får hicka och börjar röja runt. Jo jag vet att de är så att vara gravid, de sista alltså men de i kombo med resten gör mig gråtfärdig. Och inte har förkylningen och hostan gett sig av från min kropp heller, tre veckor snart och hosta i två. Ingen medicin hjälper mot de heller... Och just de, idag är vi inne i vecka 31 jag och magen.
Theo har kommit in i någon period nu när han inte vill äta något, jag som inte direkt kan stå och laga vad som helst och inte kan äta med honom heller de gör inte saken bättre direkt. Som igår vid middagen åt han och Jimmy pannkakor... Theo va jätte nöjd och glad att han skulle få äta de, lag upp på tallriken tillsammans och han fick välja vad han skulle ha på. Satt sig vid bordet och han tog några tuggor och sen tvärvägrar! Vill inte ha mera och blir oftast jätte sur och säger vill inte äta mera och ibland säger han även att han vill ha annan mat. Igår fick jag till slut ur honom att han ville ha köttbullar så för att testa så stekte jag de åt honom och han va med mig i köket. Han åt sex sju stycken med ketchup sen va de samma sak igen, vill inte ha. Han som älskar välling säger ifrån till de me och allt annat han gillar. Går med päronsaft och ibland smörgåsrån.. Suck. Är likadant på dagis just nu och jag blir snart gråhårig på hur man ska bete sig. Han har ju energi till tusen ändå men de gör så ont när han klagar på att ha ont i magen hela tiden, inte konstigt de så lite som han äter. Sover dålig gör han också och vaknar tiiiiidigt. I morse 4.30 men somna om en stund 6-6.45. Känns som att de räcker med att mamman i denna familj har de sjukt tufft. Kan de där han nu har kommit in i vända nu snälla...
Ska hämta honom efter mellis idag, sen åker vi till morfarn, Inger kommer också och busar med honom. Om inget inträffar blir han kvar där till i morgon och jag hoppas lite smått att de ska vända lite när han är där nu ett dygn. Kanske behöver han miljöombyte en stund, kanske är de tänder på gång som gör att han inte vill äta, kanske håller han på att bli sjuk.... Mycket kanske, vill bara att de ska vända så pigga matglada Theo kommer tillbaka.
LITE KVÄLLS ORD.
Killarna sitter och äter middag, lätt lagat idag med makaroner och korv som Jimmy snabbt slängde ihop när dem kom hem från jobb/dagis. Jag klara knappt ens av att ta fram en kastrull en stekpanna och makaron förpackningen ur skåpet åt honom. Längtar lite efter den maten måste jag säga, de och spagetti och köttfärssås. Jag är tok hungrig och försökte få i mig en smörgås nyss sittandes i sängen. Sitter där ännu och försöker tänka på annat så den ska få behållas. Extrema jobbiga dag, jag orkar inte spy en gång till idag. Jag blir så galet hungrig när jag inte får behålla något under fleraste timmar och då blir de så klart jobbigare att försöka äta igen när man är hungrig men har spytt. Och blir jag för hungrig blir jag ännu mer illamående. Aja de va väl inte sista gången detta händer mig denna graviditet. I morgon ska jag f*n i mig va piggare igen, ska väl inte behöva stå ut med denna förkylning hela veckan ut.. Nästa vecka är det dags för magmätning på mvc, andra gången denna graviditet och med ny barnmorska då min precis har slutat. Ska bli spännande och se va de är för en person, jag lär ju dra min historia på nytt. Och jag hoppas hon är hjälpligare än den jag hade nu innan för hon gjorde mig mest bara irriterad dom få gångerna jag träffa henne. Träffa även på henne då och då när vi vänta Theo men hade henne inte den gången som tur va. Ska i alla fall försöka höra mig för hur man måste göra eller må för att få ett tillväxtultraljud, vill väldigt gärna se till lillebror där inne så han har de bra trotts mitt mående. Skulle lugna denna hela tiden sjuka spyende slutkörda mamman. Om jag känner mig skaplig den dagen jag ska till mvc ska jag ta en tripp till flora och hälsa på bossen och tjejerna, kolla på allt nytt och få lite mer idéer och inspiration kanske göra mig något att ta med hem till bordet. Saknar mina jobb så mycket men så tacksam att jag kan va hemma och vila mig hade verkligen inte varit möjligt för mig att jobba så som jag mår.
När jag blivit helt frisk igen från denna lilla sjukdoms period jag är inne i just nu ska jag ta en tripp till thuns och köpa mig bland annat några nya skålar (som jag tänkte köpa sist men lag så klart tillbaka) och kanske något annat skoj att pigga upp dagen med. Måste försöka komma ut lite efter jag varit hängig och haft en tuff period. Otroligt viktigt för mitt psyke och min kropp har jag märkt. Så nu hoppas jag att jag är pigg till nästa vecka för då blir de flora och thuns mer än så orkas inte med på en vecka. För mycket planerat gör mig bara sämre. Veckan efter de eller va de kanske ännu en vecka i mellan i vilket fall har jag för mig att de är dags för en klippning hos frissan... Men som sagt just nu ligger fokus på att behålla den lilla maten och att bli fri från sjukdomarna som härjar i min kropp, önska mig lycka till tack och skänk gärna lite tålamod hopp och styrka till den här adressen.
Bild från google.se
GER UPP.
Jag ger upp snart, de här tar knäcken på mig. Kan dem inte bara plocka ut ungen så jag får tillbaka mitt liv. En sjukt hård dag och ännu värre kväll, jag ger upp snart. Vill inte vara med längre. Gör mig frisk så jag slipper åtminstone tampas med den skiten också. Har jag inte gått igenom nog snart. Denna kväll är en mardröm, hostar lungorna ur mig och får knappt någon luft, spyr av illamåendet och den igenkorkade halsen/näsan. Ont i ögon huvud bihålor mage och hals... Lillebror lever rövare i magen så de spänner och magen hoppar upp och ner. Halsbränna och ja va har jag glömt mer..... Ge mig ett liv!!!! Va har jag gjort för att förtjäna att gå igenom denna prövning om och om igen. Snart åker jag till förlossningen och tvingar dem att lägga in mig, om inte för att föda så kan jag väl i alla fall få dropp smärtlindring och sömntabletter... Bitter less och ledsen? Näää jag, va då är de inte så här de är att va gravid.. Och sjuk. Tror min kropp missa detaljen med att njuta och må bra. Vaknar (om jag nån gång somnar ikväll) förhoppningsvis upp till en bättre dag... Jag hoppas innerligt men jag tror inte på mirakel längre.
SJUK OCH ÅTER SJUK.
Jag fortsätter klaga av mig.. Jag vill inte klaga jag är inte en sån som hela tiden klagar egentligen! Men nu tycker jag faktiskt att de får vara nog med skit för min del. Jag har gett upp mitt hopp om att få må lite bra innan bebis är här. Lite hopp hade jag ändå kvar om att kunna få vara frisk sista månaderna. Illamåendet osv kommer jag ju inte slippa och alla andra krämpor men att va sjuk trodde jag ändå att jag kunde få slippa. Har aldrig varit så mycket sjuk d dessa sista fem månader, så fort jag blir frisk från något så är jag "pigg" en vecka eller två sen åker jag på något igen. Åå jo de är ju mitt immunförsvar som är helt åt skogen i och med de hela som pågår men kunde jag inte fått klarat mig lite bättre. Min förkylning som härjar i kroppen har gjort sig sällskap av en sjukt påfrestande hosta nu också och igår börja ögonen krångla, trodde de bara sved eftersom jag va så förkyld men verkar va en släng av ögoninflammation på båda ögonen. Jag har aldrig haft de tidigare, kanske när jag va liten men de är inget jag minns alltså är det längesedan i så fall.
Theo somna igår kväll i famnen på Jimmy när dem satt i soffan och Theo skulle äta välling. Jimmy somna också ska tilläggas och de såg så mysigt ut. Jag tyckte de blev lite tyst där inne när jag satt i ett annat rum och prata i telefon, Theo hade innan dess grinat som en galning för att han inte fick vara inne hos mig medan jag prata. Jag väckte Jimmy och bar in Theo till sin säng, han gnällde till lite men fortsatt sova. Klockan va närmare åtta. Jag har varit upp kanske fem gånger i natt på mina nattliga toabesök (så less på att vakna och va kissnödig hela tiden och att knappt ta mig upp ur sängen vid varje tillfälle) gjorde rent ögonen varje gång också eftersom jag knappt kunde öppna dem.. Va nog tur de annars hade dem nog suttit ihop när jag väl vakna och gick upp nu i morse. Hörde Theo hosta till vid ett tillfälle annars sov han inne hos sig enda till 6.30! Sååå skönt och välbehövligt för oss alla tre. Måste betyda att han börjar krya på sig också. Alla koppor börjar mörkna mer och mer och ser mycket mörkare ut nu. Inte lika ljusa och irriterade som innan. Ska ta en genomgång utan hans koppe kropp när han ska byta om från pyjamas till vanliga kläder sen. Måste säga att han har varit extremt duktig och de där med att de kliar så barnen blir tokiga ledsna och man måste prova alla krämer och huskurer som finns de har vi inte ens varit nära. Har inte smörjt ungen med ett endaste dugg och de enda han har kliat har varit väldigt sparsamt mot vad jag trodde de skulle bli.
Får se hur denna dag kommer bli. Hade en del planer men vet inte riktigt hur vi ska göra med dem än. Kanske ska skrota dem helt eller bara genomföra en del av dem. Jag kommer nog mest flytta mig mellan sängen toan och soffan.
