VECKA 35 OCH DEN BÖRJA INGE BRA.

Känner att jag behöver skriva av mig lite...
Just nu idag börjar jag inse att jag kommer nog inte kunna jobba
fulla dagar i tre veckor till... Hur ska de gå liksom? hur ska jag orka de?
Kan knappt sova på nätterna längre, de gör så förbannat ont i fogarna.
Börjar kännas i höger lite nu också. Och på natten är det extremt jobbigt.
Dagarna går okej så här långt men de börjar ta ut sin rätt på dagtid nu också.
Kan knappt gå till och från och på natten är de helt hopplöst.
Kommer inte ur sängen om jag inte tvingar mig upp nästan skrikandes.
I alla fall inombords så inte Jimmy ska vakna.
Ändå har vi bytt sida i sängen så jag har den hårda madrassen annars
vore de helt omöjligt. Att vända på sig eller röra sig i sängen är inte att
tala om för de går inte. Inte utan att de känns som att jag ska gå sönder.
Jag älskar min magen, de gör jag verkligen.. Hade så gärna velat älska
den ännu mer men med alla spyor illamående och krämper så kan
jag bara inte njuta så som jag önskat och skulle vilja göra.
Är jag helt knäpp? har alla de så här? De är inte roligt inte ens lite.
Igår var de hopplöst, gick någelunda under fm/mitt på dagen.
Sen på em så visste jag knappt vart jag skulle ta vägen, spela ingen
roll om jag satt låg halv låg stod upp eller gick så smärta de någe enormt.
Var hemma hos pappa då och jag vart så slut så jag skulle kunnat somna
ståendes. Men de gjorde för ont för att kunna slappna av och sova.
Väl hemma så försökte Jimmy ge mig lite massage, fötterna värker
hela dagarna och igår behövde jag verkligen helkropps massage.
Va skönt för stunden men så fort han sluta så va de ajajajajajaj igen.
Hade en kund nyss som sa att de syns på dig att du inte mår så bra.
Du är rundare i ansiktet än du burkar vara och du ser inge pigg ut.
Oj va jag blev piggare av dem orden. Berättade lite fint att nog va de
jobbigt allt men att jag då knappast gått upp många kilo.
Idag är jag ingen glad Elli så man får nog passa sig för mig idag.
Vad man gör säger eller tycker högt...
Satan så jag önskar jag inte hade min butik! Jag vill vara anställd och
kunna säga hej då och bara gå hem nu.
Hoppas verkligen de känns bättre i morgon annars vet jag inte vad
jag ska ta mig till. Man har ju ingen aning om vad och hur man ska
eller kan förvänta sig att känna eller må. Vad är normalt och
vad är inte.. När bör man börja bli orolig och när är man bara löjlig.
Känner mig helt kluven, vill bara gråta och klämma ut bebisen nu.
Men jag har ju så mycket jag måste hinna med innan den får komma.
Så mycket både hemma och i butiken som måste göras innan de får
vara dags. Men orken vart är den? Hur ska jag kunna göra allt?

Gick in i vecka 35 också för att inte glömma de.
Kanske ska försöka få till en bild på magen idag. Har inte knäppt något
kort på ett ex antal dagar nu. Undrar om man ser någon skillnad.
De känns skillnad i alla fall.


Kommentarer
Postat av: Emma

Älskade vän!! Hoppas det känns lite bättre nu. Lider med dig. usch.. önskar du fick ha en lite lättare graviditet... Hoppas du hittar en rytm som fungerar för dig. Jobba inte för hårt om kroppen säger ifrån nu - det gör den av en anledning... Försök att vila så mycket som möjligt. Förstår att det är tufft med din egna butik. Önskar jag kunde hälpa dig!! Snart är lillen här och då kommer allt vara som bortblåst för då kommer du bara känna lycka och värme över det lilla knyttet ni har hos er! stor stärkande kram och värme, systra di

2011-09-26 @ 14:30:19
Postat av: Annah - Livet som tvåbarnsmamma

Det är helt okej att känna sådär!!

Men man tror att allt ska vara helt rosa skimrande när man är gravid, men det är det inte, inte alls!

Usch jag förstår verkligen hur du känner!

Så jag säger dom där orden du säkert hört så många gånger förr och inte alls vill höra längre "Det är så värt det" hahaha



Kram

2011-09-29 @ 21:29:57
URL: http://carpeannah.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0