När vi sen en gång kommer flytta in i vårt nyrenoverade sovrum (vi kommer sova i lillebrors medan de rustas i vårt) så ska de bli ny säng. Sen Theo slagit sig om och om igen i våran malm så ska den ut. Alldeles för vassa och stora kanter på den. Och med jacket han slog i näsan när han drutta omkull där inne i somras ja då fick jag nog så nu är jag som en hök på honom varje gång han är där inne. Skulle velat byta för länge sedan men de kom en del i mellan. Skulle passa himla bra att fixa ny i samband med att vi flyttar tillbaka igen. Vet vad jag vill ha helst men ikea har gjort om den rackaren och gamla varianten finns väldigt sällan på blocket och liknande. Men är de så att de inte dykt upp någon där tills rums bytet ja då får det helt enkelt bli den nya varianten. Gillar den också men gamla får lite högre poäng. Det är dessa jag pratar om..

 

När man är vaken med tuppen måste man ha något att sysselsätta sig med sådär i lugn och ro. De blev tapet spaning till sovrummet och eftersom jag bara har mobilen i min närhet så kunde jag inte spara dem bästa bilderna där man ser hela tapeten utan fick nöja mig med dem som gick. Så här kommer ett litet smakprov från morgonens skörd. Förvånade mig själv lite faktiskt. (Å som sagt sugen på vit trävägg men de enda stället jag tror de skulle bli snyggt på i sovrummet går de nog inte på, för dåligt med plats fram till dörrlisten, attans)

 

 

TröttTröttttt och mest på att hosta sönder mig själv. Theo vakna vid 23 igår och vägra ligga inne i sitt rum och sova. Jimmy och jag hade inte ens somnat än, jag låg bara och hosta och kunde inte slappna av och Jimmy ja han va väl mest less på att höra mig så han inte kunde sova. I vilket fall så har jag så svårt att sova med Theo mellan oss nu när jag inte är frisk heller, han bökar och bökar och väcker mig sjuttielva gånger per natt. Somna nästan på en gång när han kom in sen har han väckt mig några gånger i natt, vid 4 tänkte jag att nu kommer väl hostan snart så nu är det kört men jag lyckades somna och vakna av honom 5.40 i stället. Han böka så jag vakna men själv sov ungen denna gång. Dock drog hostan igång så jag tog mitt täcke och sitter sen dess i vardagsrummet. Ligga ner går inte så får bli nån halv variant i snurrfåtöljen. Täcket funkar rätt bra som dempning och än har inte killarna vaknat av mig. Kommer nog känna mig mera trött idag, trött på att hosta är jag sen länge och stackars lillebror som får skumpa runt en gång i minuten av hur jag håller på. Om jag kunde få den jädra hostan och förkylningen att gå upp i rök ändå. 

Jädra förkylning ge dig någon gång jag vill börja må "bra" igen, i alla fall tillbaka till mitt någelunda mående trotts min för tillfället diagnos pga graviditeten. Jag börjar bli redigt less på att inte kunna andas ordentligt, att hosta som en tok under både nätter och dagar, all energi som går åt att försöka ta sig igenom dagarna när man vill kunna lite mer hela tiden. Hade bara förkylningen gett sig nån gång så skulle det vara lättare att ta sig upp och igenom denna graviditet. Känns som de bara är motgångar efter motgångar hela tiden, jag blir sååå deprimerad av detta. När jag väl känner att nu kanske de börjar vända lite, jag har fått behålla lite mera mat eller kunnat äta något nytt då åker jag ner i gropen igen, i svackan som tar sån tid att ta sig upp ur. Viljan finns där (oftast) men orken börjar ta slut nu. Trodde verkligen inte att de skulle hålla i sig i flera veckor, de gav sig lite där i mitten nån gång sen vände det och blev värre igen. Ge mig bara lite möjlighet att hämta hem det här nån gång så jag kanske kan komma på fötter lite igen. Det verkar som min kropp inte vill att jag ska kunna få njuta av livet i magen, njuta av allt possitivt de har med sig. Här är det enda positiva just att lillebror ligger där inne och sprattlar runt, att jag känner att han finns där och att han en dag kommer ligga i min famn. Annars, näää inget att kunna glädja sig åt inget att njuta åt inget vara pigg glad lycklig ingen mer energi och något rus av pirr inför att vara gravid nada. Jag vill kunna njuta och vara glad under min graviditet, men inte denna gången heller....

 

 

 

Spanar tapeter till lillebrors rum, som för övrigt inte är ett rum just för tillfället utan sitter ihop med vårat sovrum.. (Tänk om man hade den här storleken på sovrum ändå, lyx och väldigt underbart) kommer kanske lite bilder under dagen så syns det vad jag pratar om. Vi (pappa och Jimmy) har nämligen tagit bort alla fula gamla garderober som knappt gick att använda. Så i stället ska de bli ny vägg där i mellan och lösa garderober från båda håll. Mycket som måste fixas då golvet är så ojämnt att man på mitten går ner som i en grop. Så för tillfället har vi ett "underbart" stort sovrum, tänk om vi kunde ha de så här för jämnan ändå. Tänk om 20-25 år om vi bor kvar här då.. Barnen flyttat ut och ta da väggen är på nytt riven. Oj va långt de kändes dit och inte vill jag att dem ska bli stora så fort heller.. men i drömmarnas värld. 

I vilket fall så hade jag rätt klart för mig vilken variant på tapet det skulle bli i barnrummet men inte vilken färg, just nu velas de mellan den här

 

Inte för att jag piffar till mig speciellt mycket för tillfället men på julafton upptäckte jag att varken min gamla jobb klocka (trasig och repig) eller min lite nyare hade något batteri när jag ville ha en på mig så klart. Hade tydligen hänt mycket med dem också medan de har hänt en hel del med mig. Har spanat på några andra ett tag och nämnde lite fint för Jimmy att jag ville ha en, så jag hoppas de kanske kan bli en nu på rean om vi har möjlighet att ta oss dit då jag lär må lite bättre först. Vågar mig inte ens utanför dörren just nu så känner inte direkt för att slåss med folk på rean i stan. Ska mycket ork till och en av dem lite bättre dagarna lär de vara för att ens ta ett besök på Ica. 

Här är några av spanen från guldfynd...

 

Ja här är han med stort H som ställer till det så för sin mor. Med Theo blev vi flyttade en vecka till 7e instället för 1a (fast de inte kunde stämma alls) dock kom han väldigt nära "våran" dag inte den dem kom fram till.. vilket antar jag betyder att han va lite mindre än han borde vid rul. Men denna lilla herre ligger vi precis lika som de redan hade räknats ut, flyttades inte en endaste dag. Så trotts hans mammas kämpande och viktnedgångar så tar han åt sig allt för fullt. Skönt! Han kan få dela med sig av överkottet till sin mor bara i stället för att de ska spys upp men annars har jag inga invändningar. Han har de bra där inne, viktigaste av allt. 

Har gått i vilans tecken, lugn och ro. Bara vi tre här hemma, Theo leker med sina nya saker och kikar på nya filmerna med Jimmy. Jag har spenderat en del av dagen i sängen och sen några timmar tillbaka har jag smått tvingat i mig lite ätbart för att inte tyna bort helt. Går sådär då de smakar någelunda när man äter de och efter nån minut smakar som man ätit mögel. Jätte mysigt ja vet. Min tillvaro sen i början av oktober, dock inte lika hemska dagar nån gång ibland sådär då de vissa dagar är uthärdligt när jag kan äta smått av samma och samma sak hela tiden. Nu igen funkar det icke, bara börja om på ny kula igen och försöka komma in i dem skapliga rutinerna. I vilket fall börja jag och Jimmy städa ur gamla datarummet igen så jag kunde tänka på annat en stund, fortfarande lite kvar där inne jag gav upp efter ett besök på toaletten igen. Orken försvann lite och nu ligger jag till sängs igen och försöker trycka i mig en mandarin som smakar blääääha. Men den ska i. I morgon kommer pappa hit och "vi" ska börja lite med rummet. Jag har en inställning i skallen just nu och den säger i morgon ska jag fan i mig va på benen lite mer igen, jag hoppas jag kan de också. Jag saknar dem där jobbiga men ändå skapliga dagarna.

Förfärligt jädra less på denna jul, kan den bara ta slut nån gång. Suck suck suck! Mår fruktansvärt dåligt och ligger där jag ligger. Har legat i sängen fram till 12.30 och gjorde ett uppehåll för att ta en dusch och få på Theo lite kläder inför dagens julfirande. Nu ligger jag till sängs igen och de övriga fem sitter i vardagsrummet och fikar alldeles för gott fikabröd. Idag är jag inte speciellt glad över min sits jag är i, otroligt lycklig över vår andre lille grabb men så besviken över att ha de så här. Jag vill också fira jul, jag vill också kunna sitta vid bordet med dem övriga vid både fika och mat, jag vill orka/kunna vara med när Theo öppnar sina julklappar. Usch jag mår så fruktansvärt dåligt denna jul, kan de bara bli maj snart innan jag bryter ihop, orkar inte åka in med dropp igen, vill inte ligga där på en brits med nål i armen. Nej peppa nu och bit ihop, de ska gå på ett eller annat vis.

Ska bita ihop efter dem ätit mat och knäppa några kort och föreviga dagen lite i alla fall.

 

Julaftons kväll och klockan har passerat 21.30. Jag ligger i sängen äntligen och är inte långt ifrån att somna. Theo sover, knäpp tyst från hans rum sånär som på radion som han alltid har på. Julaftons kvällen har som tradition sen jag träffa Jimmy spenderats hos hans farmor med hans föräldrar, några av syskonen med familjer, fastern med familj och barnbarn. Mycket folk med andra ord och väldigt trångt om plats. Andra år har det inte bekommit mig så mycket men i år tog de på krafterna rejält. Alltså inte bästa julaftonen för min del i år me tanke på hur mycket jag sov i natt, jordens förkylning och så parveln som ställer till de för sin mamma. Har inte känt mig så här hängig på en bra stund nu men förhoppningsvis kanske lite mer sömn i natt ger mig en skapligare juldag. 

Theo va jätte duktig hela kvällen, han va inte ett dugg rädd för tomten utan ville nästan inte att tomten skull gå. Han satt lite i tomtens knä och hjälpte till att dela ut klappar. De enda han inte gjorde så bra idag var att äta, läskigt med alla människor direkt när vi kom och de skulle ätas sen hade han som inte tid. Men lite smått gick i alla fall. Han hade inte ens tid att öppna alla julklappar så de får han göra i morgon i stället när vi ska fira jul här hemma med mormorn, Erik och morfarn.

 

 

Baggböle som Theo skulle sagt, mamman säger attans ballonger.. de blir inget i rosa och med söta klänningar denna gången heller. 

 

Men va gör väl de.. <3

 

 

 

Julaftons morgon och Theo har varit vaken stora delar av natten. Jag lyckades hålla mig vaken till 23 med hjälp av bingolotto och när vi hoppar ner i sängen så ligger där en vaken Theo (som för övrigt somna vid 20.30). Pappan somna som vanligt ganska omgående men den lille grabben han tänkte inte somna inte, kl 3 var han fortfarande vaken och hans mamma också. Härlig start på denna julafton. Han ville inte gå upp utan låg vaken och prata snurra femtielva varv runt i sängen och ville putta ner mamman från madrassen miljoner gånger. Försökte gång på gång somna men icke han höll mig vaken. Efter 3 nån gång somna vi och vid 7 vakna han igen. Jag känner mig överkörd av ett tåg idag eller kanske som att jag varit ute hela natten och partajat. Morfarn är här sen igår fm och gick upp med honom nu när han vakna så jag kunde hoppa ner i sängen igen, men kan jag sova.. Icke! Jag som redan var nervös för hur denna dagen skulle gå med allt folk all mat och ingen lugn och ro. Nu är jag ännu mer nervös och orolig. Hur fasiken ska jag orka detta? Och hur grinig kommer inte Theo vara under denna dag/kväll? God jul då! 

 

Å just de sa jag att han har öroninfektion också eller nån släng av inflamation samt lite annat kraffs så han går på kåvepenin och mollipect? Vi fick en akut tid på vårdcentralen igår fm. Så dem två kvällarna/nätterna innan denna har också varti total kaos dock verka inte nattens vakna timmar ha med det att göra. Kanske han är spänd för att träffa tomten? 

 

Jag skulle bli så glad om jag fick lite tidningar av dig i julklapp, kanske en prenumeration eller så. Tänk så smidigt att bara gå till postlådan och så har jag lite att kika i när jag bara försöker få dagarna att gå. Jag lovar att jag varit jätte snäll under hela året som gått.

 

Ja ibland har man rätt och ibland har man ännu mer rätt. Nog tog de hårt allt och jag hade som hoppats klara av ett litet ärende i morgon men tiden får utvisa. Alltså tisdagens lilla utflykt är de jag syftar på, den gav mig en hel dag på soffan igår och idag har jag kunnat vara uppe mera men mått så förskräckligt dåligt och just nu ligger jag till sängs och klagar både högt och för mig själv. Tycker faktiskt förskräckligt synd om mig själv till och från, mest till i alla fall dem värsta dagarna men så tänker jag också på dem första 6-7 veckorna och sen blir jag lite lugnare igen. Man får klaga, man måste få klaga men sen är de bara bita ihop igen och tänka dem bra tankarna. 

Jag tog tag i en sak idag i alla fall och de va tvättkorgen samt ett par blommor som blev piffade. 

I morgon är Theos sista dag på dagis för i år, ledig till 8 januari. Tror han behöver lite ledighet och pappan också som är ledig me oss. Jag skulle aldrig klarat ta honom själv varje dag hela dagar så föräldraledigt är guld. Ska bli så skönt och jag hoppas och tror Theo kommer visa sig från sin allra bästa sida varje dag. Skulle passa bra med lite snö på de hela så Theo fick leka av sig ute om dagarna också. 

Idag kände jag mig lite piggare än igår och behövde fylla på medicin förrådet innan jul och nyår så de inte tar slut när man absolut inte kan få tag i de, med tre tabletter om dagen går de undan. Å då det närmsta apoteket bara har högst! en förp hemma åt gången så fick de bli en tripp till en av grannorterna. Där är de minsann ordning och reda med välfyllda lådor. På vägen dit fick jag stanna till och pusta ut och försöka äta lite hemma hos pappa, får verkligen inte bryta mönstret då går de direkt åt skogen. I vilket fall så var jag in till mina arbetskamrater efter apoteket när jag ändå va där.. på de ena stället fick jag mig en julklapp, paradisask presentkort och jobb almanacka.. Och på de andra massor med inspiration och lite blommor.. Stannade även kvar där för ännu ett mål mat sittandes i fikarummet, har gått förvånansvärt bra att äta idag (som jag är less på denna ensidiga kost nu). Åå va jag saknar allt! Men ack va den lilla trippen tog hårt på mig. Helt slut och så ont i rygg ben och ja hela kroppen. Får se hur de känns i morgon. Men jag gissar på stel värk och må skit. Snacka om att kroppen går ner sig 

 

Igår hade vi mini julafton med Inger här hemma, eller hon och pappa var här och eftersom Inger åker till Finland över jul träffar vi inte henne något mer innan julafton. Så dem var här och lekte med Theo och efter hans middagsvila blev det julfika och paketöppning. Theo fick så fint set från polarn och en lille miss som han nu kallar sin alldeles egna katt. En på batterier som jamar och går. En riktig favorit, precis som Inger. Eftersom de aldrig någonsin kommer komma in en livs levande katt i detta hus är de ju tur att dem på batterier också går hem.

Efter Inger åkte hem blev det pepparkaks bak här hemma, morfarn och Theo började men sen tog pappan över och morfarn skötte gräddningen i stället. Theo tyckte de va jätte kul fast han mest hade koncentrationen på lite andra håll. I morse fick han smaka en av sina pepparkakor och utbrast då, baka mera pepparkakor me pappa ikväll. Eftersom degen tog slut skulle jag tippa på att de får vänta till helgen som kommer...

 

Förbaskat less idag, en hemsk jobbig skit dag. Har varit hos morfarn och hämtat hem guldklimpen igen och jag velade och velade men följde med. Får sån jädra depp attack i mellanåt och idag är en sån dag, resterande folk satt och åt pizza (förutom Theo som vägrar äta sin middag) och jag kolla på rorri med honom. Önskar så att slippa ha de så här, bara höra alla rabbla mat och att se den gör mig delvis knäckt. Bara den goda doften från köket får mig att nästan bryta ihop. Idag smakar inte ens de lilla jag "kan" äta någelunda bra för att inte tala om efter jag pinat i mig de. Oftast smakar de ändå okej men de där efter slipper man ju aldrig. Suck! Så lesssssss....

Här spenderade jag dagen innan vi åkte, värme och lugn och ro. Välbehövligt och skönt att bara vila och ladda batterierna, nu med soffan rakt framför brasan blir de extra ljuvligt varmt att sitta där.

Jag har kommit in i en väldigt rosa fas, inte för att vi har speciellt mycket utav den färgen här hemma och inte heller äger jag mer än två rosa klädesplagg men jag är som kär i de mesta jag ser som är rosa och gärna ljust rosa riktigt vårigt och mjukt. Rosa muggar, rosa fat, rosa kläder, rosa gardiner, rosa ljuslyktor och ljus, rosa halsdukar mössor och vantar, rosa plädar.. ROSA! 

Så nu vet ni vilken färg som gäller för mig framöver.. tror jag längtar till våren. 

 

Idag när man för första gången på väldigt länge kunde sova hur länge man kände för så vakna jag ändå Theo tiden, 5.30. Aja dumt att bryta mönstret i morgon är de ändå tillbaka till verkligheten igen när busen är hemma. 

Igår var det lucia på dagis och jag var dit och kika med Theo och en massa andra föräldrar släktingar och barn. Theos avdelning fick inte vara med i år då dem gick ute så dem fick vara åskådare. Så söta barnen var och jätte duktiga. Tänk nästa år kanske Theo står där och sjunger. Efteråt var det pepparkakor och glögg/saft till alla. Pepparkakor som barnen bakat. När vi kom hem igen hade pappan kommit hem och var i full färd med att sälja våran tredje och helt onödiga bil, underbart att gammeln nu flyttat så slipper vi de bekymret och irritationsobjektet. Morfarn var också här hemma och Theos saker packades för en övernattning och massa lek. Strax efter dem åkte var det mannens tur att lämna huset och bege sig till Uppsala på julbord med sitt jobb. Vilket betydde att mamman hade hela huset för sig själv hela kvällen.. Tomt tyst och lite ensamt men nog va de lite skönt också. Pyssla med fröken klappar och vilade.. Väldigt behövligt de där sista, dagen hade tagit ut sin rätt men lyckades ändå hålla mig vaken till strax efter nio. Strax före midnatt hörde jag dörren låsas upp och mannen var hemma igen. Idag ska jag försöka slå in lite klappar och sen vila för hela slanten.. I em åker vi och hämtar hem våran lille guldklimp igen. 

Igår hade jag en förvånansvärt bra dag, i mina mått räknade. Lämnade Theo på dagis och for iväg och hälsa på hos mina jobbar kompisar på både fonus (en kortis) och så hos flora tjejerna. Jag saknar så att kunna jobba, jag vill så gärna men helt omöjligt. Bara att hälsa på en stund på vardera ställe tar verkligen på krafterna och hade jag haft en riktig hemsk dag hade jag inte ens tänkt tanken att ta mig dit. Då är de en bedrift om jag lyckas få Theo till dagis på egen hand. I vilket fall så gjorde stunden bland blommorna mig gott. Att få njuta titta inspireras och visa andra mina idéer, underbart!

Har märkt så mycket regelbundet små ätande ändå gör för att få ha mer kvar. Dock är de ju ännu bara ett par saker som går i och jag är förbannat less på dem men ändå. De underlättar vardagen till viss del, men orken smaken muskler ja allt, vilket dåligt skick man hamnat i. Idag har jag ont i hela kroppen, musklerna skriker av oträning efter de lilla jag åstadkom igår. I vilket fall ringde dagis mitt på dagen så jag fick åka och hämta Theo, han va inte sig själv alls bara satt rakt upp och ner och under lunchen somna han i en frökens knä vid matbordet. Han va helt mörk och svälld under ögonen och allt gick i halvfart. Ingen feber och inge mer hände hemma sen. Lite mammig till en början bara sen sitt vanliga jag och åt både frukt fika middag och välling. Idag har morfar varit här och underhållit Theo och inga konstigheter idag heller.. Lite mer hostig än igår bara men inge mer snorig än och har ätit och lekt som vanligt. Underligt kanske är något i hans kropp som inte vill bryta ut ordentligt. Så i morgon blir de dagis igen och vill de så illa får han väl åka hem igen under dagen då.

Mamman hon vilar och vilar svårt dock med grabben hemma hela dagen men i soffan/sängen får man i alla fall lite vila och lugn. Välbehövligt när man känner sig halvt överkörd och ur balans. Som jag önskar jag kunde få sluta ha de så här nu, att de inte konstant smaka mögel och att badrummet är mitt hem vissa/många dagar. Måste ändå tillägga att jämfört med hur de va för en månad och en månad sen innan de så är de ju lite lindrigare men då va de å andra sidan sjukt extremt.

 

Förra veckan var jag in till stan på blixt visit, behövde handla dop present till dagens dop. Packade en liten matsäck och mina övriga måste ha med mig för att klara några timmar saker och drog iväg. Skönt att känna att man klarar av men ack så de tog ut sin rätt dagen efter sen, fy farao. Men i vilket fall så kunde jag inte låta bli att gå in och kika på lite bruka saker. Lite inspiration till min gråa vardag. Som jag saknar allt och lite till, vill ha tillbaka mitt liv igen. I vilket fall fanns det så mycket fint... Lite bilder inne från Myrra kommer här. (Dock tagna med mobilen)

 

Igår gjorde vi inte värst många knop här hemma, så himla skönt! Vi bara njöt av lugn och ro. På fm var vi ute i snön en stund när Jimmy skottade uppfarten och Theo fick leka av sig lite. Grannarna mitt emot kom också ut och barnens kusin och moster kom dit och lekte så Theo fick träffa bästa dagis kompisen John en stund. De åktes pulka, skottades och Theo fick åka lite moppe med Jimmy. John hade bakat chokladbollar och ville så gärna bjuda Theo också som blev överlycklig. Mums! Sen blev de lunch inne i värmen och medan Theo sov middag passade Jimmy och jag på att greja lite nere i gillestugan. Vi tände vinterns första brasa där nere och höll den vid liv hela kvällen sen, så himla mysigt att både höra ljudet och känna värmen. Nu när soffan står framför öppna spisen kan man lätt ligga där och njuta flera timmar. 

 

Idag är det en sån där dag som man gärna vill glömma bort. Hemska jobbiga dag! Men de trotsa vi för en stund (1,5 timme) och drog iväg till Morkarla på barndop. Lille Nils döptes men som tur va hade jag sagt ifrån fikat efter så vi åkte hem direkt. Missat så mycket senaste månaderna så de gör ont i hjärtat men vissa saker vill man verkligen inte gå miste om. Dem kommer liksom inte åter. Men en bra lösning att bara vara med i kyrkan. Jimmy lagar nu middag och jag har intagit vilo läge. Theo leker för fullt och kommer då och då in och säger pussa mamma och kramen också sen leker han en stund igen innan han gör om samma sak. Fina älskade unge!

Snön vräker ner utanför fönstret, Theo sitter uppe i soffan och äter välling och har precis avklarat kvällens julkalender tillsammans med Jimmy. Jag intog datorn undertiden som numera bor i gillestugan där de så smått förvandlas till kontor/datarum/gillestuga/mys "hörna". Jag målade om där nere för ca ett år sedan, vita väggar.. Mycket finare än beige på höger och vaniljsmutsvit på vänster eller om de var tvärtom. Inte va de snyggt i alla fall, öppna spisen fick sig en omgång färg då också och tegelväggen som va beige med svarta fogar blev helt vit. Sen hände de liksom inge mer där nere. Soffan och dem andra möblerna fick tillbaka sina platser och mest hänger vi tvätt där inne eller bara passerar när vi ska in i något av dem andra rummen. De vart inte ens några lister på plats, men nu är dem där. Golvets för någon vecka sedan och efter de har pappa målat taket och satt upp nya lister där uppe också. Vilken rackarns skillnad det blev. Om jag har lite ork någon dag så tänkte jag försöka måla trappen under vit också så vi slipper den fula trä färgen och alla sträck och konstigheter. Ser lite bättre ut i alla fall. Dörr foder och dörr till pannrummet skulle också behöva sig en omgång men allt målande är de faktiskt inget måste med nu. Nu är de värsta klart och de går bra att göra i ordning där nere. Orken är som bortblåst för det mesta men några penseldrag mellan varven kanske går att få till för att förtränga och försöka hålla sig sysselsatt. Om inte annat har jag ju en hjälpreda och en man om de skulle bli för bökigt, men som sagt inte bråttom. Rummet här nere ser redan helt annorlunda ut med databordet som tidigare varit platsbyggt vägg mot vägg har nu fått ben då det fattades ca 1dm på vardera sida till väggen. Men de blir bra det också då väggarna här nere är helt värdelösa att skruva i. Mycket kvar innan det gamla rummet är tomt men tar man lite i taget och försöker organisera de hela så blir de nog bra där nere sen.. Tänk vad med papper och grejer bara för ett litet företag.. Och allt annat som ska ha sin plats.

 

Nog om de, våren va de ja. Såg närmligen att polarn hade fått in några nya plagg och dem påminde mig mest om våren. Klar blå och åt limegrönt... Men dem va fina. Kanske T skulle ha dem i sin byrå här framöver. Och våren vill jag gärna bli påmind om, måtte denna vinter gå rysligt fort.