I morgon är det 1 februari... redan februari. Tiden går sakta men ändå så sjukt fort. Tänker efter lite hur det va med Theo i magen samma vecka som de är nu, vecka 25. Den veckan var det mitt i sommaren, i juli och nog för att man mådde dåligt så var det en bra tid på året och man ville som inte att sommaren skulle ta slut fast man längtade enormt mycket till att må bra igen och kunna äta. Denna gång, snart februari och man vill gärna se våren och sommaren när man kikar ut. Sommaren känns långt borta när det snöar utanför fönstret men de är en underbar tid att längta efter.

 

Det jag saknar allra mest är så klart att orka vara mer med Theo, va en bättre mamma och fru, dotter och vän. Att inte allt blir åtsidosatt hela tiden och att orka. Jag längtar så till att kunna äta mat, så många rätter som jag saknar. Att laga mat, prova nya rätter... baka å så kul att baka. Jag kommer nu och då på saker som jag så gärna skulle vilja äta och laga. Bjuda hem vänner och familj på mat utan att jag ska pinas av att laga den eller prova äta den, att det inte ska vara så fruktansvärt hemskt att känna matlukter inte ens en sockerkaka i ugnen utan att man ska må skit. Theo har kommit på så här helt plötsligt att han gillar kyckling ris och currysås. Vi har försökt med de jätte länge men varje gång vi äter den rätten så vill han inte ha. Men sen en tid tillbaka svarar han alltid kyckling när man frågar va han helst vill äta till mat. Jätte kul och han är så duktig på att äta de också. Men just de, kyckling är så förfärligt hemskt att tillaga. Även om de lättast möjliga är att slänga in den i ugnen och den sköter sig själv en timme. Men de spelar ingen roll hur mycket fläkten är på, hur många fönster jag öppnar och om jag gömmer mig i ett annat rum med en filt över näsan. Va jag än gör så får de mig att må så fruktansvärt illa. Suck!

 

Överlag har Theo sista veckorna blivit jätte duktig på att äta och även sånt som han inte brukar vilja ha. Han älskar att få hjälpa till och göra i ordning i köket eller att duka/bära in till bordet. Han får numera nästan alltid vara med och lägga upp på sin tallrik och smaka på maten innan han lägger upp. Speciellt om de är något nytt eller något han inte riktigt brukar vilja ha. I veckan bestämde han tex att vi skulle äta köttfärslimpa och nog åt han allt.. och igår var det kotletter potatis och sås men han smakade men tyckte inte de riktigt va hans rätt så han fick det som var kvar av köttfärslimpan och han åt hela rackarns portionen så duktigt. Dricker för fullt i sina glas nu och säger inget lock mamma när han kommer på att det inte sitter något på muggarna. Även på dagis har han börjat äta riktigt duktigt, oftast. Alla kan vi ha dåliga dagar. Men han blir så himla stolt när han ätit bra.